Eriksbergs varv i Göteborg byggde 1905 en liten bogserare på beställning av Strands ångsåg. Fartyget såldes 1907 till Lennartsfors Trämassefabrik, som ägde fartyget fram till 1946. Valdemar Ek blev sedan ägare och bedrev yrkesmässig sjöfart med S/S Herbert till 1966. Mest har fartyget i Dalsland bogserat pråmar med pappersmassa och mosor (hopbuntat timmer). Vintertid bröts is i sjöarna. Fartyget användes även till passagerartrafik.
1985 köptes Herbert av Mjörns Ångbåtsförening i Alingsås och renoverades omsorgsfullt av dem. Där lever fartyget nu ett aktivt pensionärsliv med turer sommartid på sjön Mjörn. Föreningen har flera mindre båtar och naturligtvis också en hemsida.
S/S Herbert i Alingsås.
Jag har tillsammans med en formbroder med anknytning till Korted fått komma ombord på fartyget för att fotografera och ta en del mått. Någon ritning till fartyget finns inte bevarad.
Herbert är 15,25 m lång och passar bra i modell för trafik på sjösystemen mellan Gulmåla och Korted. Frågan är bara vilket utseende som ska efterbildas. Fartyget har naturligtvis under sitt långa liv ändrat skepnad flera gånger.
Ett lite suddigt foto från Gulmåla av en träbit som kanske kan bli nått nån gång!
Sveriges insjöar var fulla av sådan små farkoster en gång i världen. Småbogserare som drog timmerflottar eller pråmar på vardagarna, men lövsmyckades för lustturer på helgerna (för att inte tala om midsommarafton ...).
HERBERT verkar således vara en god representant för en sjöfart som var så livlig förr, men som i praktiken är helt bortglömd i dag.
Härligt att se och läsa om det här projektet, Stig. Du har ju kommit en bra bit på väg med ett skrov i hamnkanalen, men min kloss har inte lämnat skrivbordet ännu. Men snart så, vilket år som helst...
---------------------------------------
Medlem i MRW. http://www.mrw1.se
För den som inte är lika flink i scratchbyggets svåra konst som S Johansson, finns ett litet passagerarfartyg i snarlik grundstil att utgå från - för vidare kit bashing. http://www.artitec.nl/index.php/nl/bouw ... ory_id=122
Det blir spännande att se fartygstrafiken växa fram i gulmålavatten!
Tack för kommentarer! Bygget fortskrider ibland. Här följer en liten varvsrapport:
North Easternträdäck limmas
Så blev det
Lite avbärarlister
Kapten Erland Krabba och Vera Modig vågade gå ombord på Herbert och kunde konstatera att fartyget flyter för tillfället. Men mycket återstår!
Jag tycker att trä är ett skönt material att arbeta med. Men efter en första målning kan jag konstatera att jag behöver putsa lite mer här och var. Fast lite skavanker ska nog finnas kvar på skrovet. Herbert levde ett hårt liv som bogserare och isbrytare på de dalsländska sjösystemen, vilket märks än idag på förebilden.
[/url]
Jag har jobbat med S/s Hebert. Fartygets tak ska ju ha lite svankrygg och dessutom böja sig åt sidorna. Jag försökte använda hela min kolossala muskelstyrka men fick inte till rätt form. Först när jag gjort nio tvärgående sågsnitt nästan ut åt sidorna kunde jag böja taket någorlunda rätt. Nu är Snitten fyllda med tenn och taket provmonterat. Nästa bygge får bli den lilla styrhytten. Ska den byggas i plast eller trä?
Det här blir verkligen fint! Dessutom är det den typen av nåt som jag hela tiden propagerat för att man bör fundera över, mer än oceangående malmfartyg!
En tillhörande pråm är mångsidigt användbar när det gäller att lasta och lossa varor i en liten hamn – och på söndagarna lövar man båten för att låta den göra lustturer!
Här är Herberts historia, från Skärgårdsbåtars hemsida:
S johansson skrev Ska den byggas i plast eller trä?
trä är att föredra...då blir det äkta...plast är svårare att få till "träkänslan" på tycker jag
i övrigt det kommer att bli en mycket vacker båt. ...funderar om jag måste öppna varvet under Julen....
Ja, trä är ju snyggt! Titta på Herberts styrhytt. Men den blir liten i skala 1:87 och det är mycket lister och fönster (11 st)! Det känns som att jag får göra flera försök om jag ska lyckas få till något skapligt...
Johan Molin skrev:Det här blir verkligen fint! Dessutom är det den typen av nåt som jag hela tiden propagerat för att man bör fundera över, mer än oceangående malmfartyg!
En tillhörande pråm är mångsidigt användbar när det gäller att lasta och lossa varor i en liten hamn – och på söndagarna lövar man båten för att låta den göra lustturer!
Här är Herberts historia, från Skärgårdsbåtars hemsida:
En mycket god representant för de allra vanligaste flytetygen på våra inre vattenvägar!
Tack, Johan! Det är fint med lite bakgrundshistoria till det vi bygger.
Själv fick jag via Herbert vänner i Alingsås tipset om boken "De vita båtarna 2" av Gösta Johannesson. Där kan man bl a läsa om bogserarna Herberts och Helles kämpatag på Dalslands sjöar och kanaler.
S johansson skrev Ska den byggas i plast eller trä?
trä är att föredra...då blir det äkta...plast är svårare att få till "träkänslan" på tycker jag
i övrigt det kommer att bli en mycket vacker båt. ...funderar om jag måste öppna varvet under Julen....
Ja, trä är ju snyggt! Titta på Herberts styrhytt. Men den blir liten i skala 1:87 och det är mycket lister och fönster (11 st)! Det känns som att jag får göra flera försök om jag ska lyckas få till något skapligt...
Johan Molin skrev:Det här blir verkligen fint! Dessutom är det den typen av nåt som jag hela tiden propagerat för att man bör fundera över, mer än oceangående malmfartyg!
En tillhörande pråm är mångsidigt användbar när det gäller att lasta och lossa varor i en liten hamn – och på söndagarna lövar man båten för att låta den göra lustturer!
Här är Herberts historia, från Skärgårdsbåtars hemsida:
En mycket god representant för de allra vanligaste flytetygen på våra inre vattenvägar!
Tack, Johan! Det är fint med lite bakgrundshistoria till det vi bygger.
Själv fick jag via Herbert vänner i Alingsås tipset om boken "De vita båtarna 2" av Gösta Johannesson. Där kan man bl a läsa om bogserarna Herberts och Helles kämpatag på Dalslands sjöar och kanaler.
ser ut som om hytte måste byggas i tre skikt...tunn plyfa inre del/stomme med fönster..mellandel med trälister..och yttre nedre del med träskivor/lister...så uppfattar jag bilden
Det sistnämnda är dock troligen ett modernt påfund. Ursprungligen var troligtvis även de nedre tre fälten infällda - så var det brukligt på andra äldre båtar. Så i så fall skulle det, förutom själva fönsterrutorna, bara vara två skikt ...
Johan Molin skrev:Det sistnämnda är dock troligen ett modernt påfund. Ursprungligen var troligtvis även de nedre tre fälten infällda - så var det brukligt på andra äldre båtar. Så i så fall skulle det, förutom själva fönsterrutorna, bara vara två skikt ...
håller med dej Johan så är det nog på denna båt...men jag tänkte på hur man kan bygga den i skala 1/87...om man nu vill göra en
liten "metodglidning"
S johansson skrev Ska den byggas i plast eller trä?
trä är att föredra...då blir det äkta...plast är svårare att få till "träkänslan" på tycker jag
Det kan vara bra att skriva något på Mötesspåret ibland eller att vara med i en modelljärnvägsklubb. Då kan man få inspiration, råd och hjälp och det behöver åtminstone jag.
Roger, du fördrog trä till hytten. Det var ett bra råd, Tack!
Jag våndades lite över hur jag skulle få till hyttens relief, fönster mm. Mina verktyg för träbearbetning inskränker sig till några knivar och filar och kanske något annat. Men strax fick jag ett erbjudande om att få alla bitar till hytten urfrästa i 0,4 - 0,6 mm björkfanér bara jag kunde åstadkomma en enkel ritning. Stort tack, HR!
Så ser hytten till S/s Herbert ut just nu. Sjöfartsinspektörskan Vera Modig anmärker, att det saknas både tak och fönster. Men hon får lugna sig. Fartyget ska sättas i trafik först till sommaren.
Jag har provmonterat några relingsstöttor, som just nu sitter där nedgången till förpiken skall vara. Finns det någon här som har tips om var jag finna några mindre klumpiga sådana? Jag behöver flera.... Annars får jag ge mig till tåls tills det planerade besöket på Intermodellbau i Dortmund i april och hoppas på att finna bättre stöttor där.
S johansson skrev Roger, du fördrog trä till hytten. Det var ett bra råd, Tack!
det var så lite så... kul att man kan hjälpa till med råd
relingsstöttor borde väl Eskader i Stockholm ha på lager.....sen kan man ju göra dom själv av mässingrör/tråd...svarva i en borrmaskin...men det tar ju lite tid förstås...
för övrigt det blir det mycket vacker båt...spec hytten
Jag ser också att bogserkroken sitter precis för om luckan till maskinrummet, precis som på HARGE och flera andra mindre bogserbåtar. Jag är fortfarande lite mystifierad av detta arrangemang, som förefaller mig rent ut sagt farligt. Men tydligen vanligt!
Johan Molin skrev:Mycket fin båt!
Jag ser också att bogserkroken sitter precis för om luckan till maskinrummet, precis som på HARGE och flera andra mindre bogserbåtar. Jag är fortfarande lite mystifierad av detta arrangemang, som förefaller mig rent ut sagt farligt. Men tydligen vanligt!
Just idag är nedgången till maskinrummet precis bakom skorsten och ventilationsrör.
Bilden är tagen från styrbordssidan snett bakåt över på babordssidan och man anar luckan ner i maskin från babordssidan.
Så ser det ut idag, men kanske att man tidigare använde luckan akterut för detta.
Eller att man förvarade bogsertrossar, tampar och annat bråte i detta utrymme.
---------------------------------------
Medlem i MRW. http://www.mrw1.se
På ritningar av HARGE ser man mycket tydligt att här var luckan till maskinrumslejdaren, och att FRAMFÖR densamma fanns arrangemanget med bogserkroken (-krokarna?). Likadant med Kinda Kanalbogseraren BORE.
Jag har förstås ingen aning om hur HERBERT:s ursprungliga planlösning såg ut.
Tack, Peter! Du har ju nämnt RB model förr. Där finns en stor sortering av "nyttiga detaljer".
PeO, du har varit många gånger i Dortmund och har dessutom gott komihåg. Brukar RB model finns med i trängseln bland försäljarna? Det är bra att kunna se grejorna i verkligheten också.
Johan Molin skrev:På ritningar av HARGE ser man mycket tydligt att här var luckan till maskinrumslejdaren, och att FRAMFÖR densamma fanns arrangemanget med bogserkroken (-krokarna?). Likadant med Kinda Kanalbogseraren BORE.
Jag har förstås ingen aning om hur HERBERT:s ursprungliga planlösning såg ut.
Johan! Betr placeringen av luckan i aktern på flera båtar, så har jag skickat frågan till en man som har lång erfarenhet av arbete på bogserare. Återkommer ev.
Jag har ju gjort en fri tolkning av Storm Princess, en av de gamla hamnbogserarna i Göteborg. En av de på Stormkingbolaget som ofta drog VGJs pråmar på älven. Hittade en bild från Maritiman på nätet i en bra vinkel och här ser man att det finns två nergångar, en i vardera änden av kappen! By Leif Jørgensen (Own work) <a href="http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0">CC BY-SA 4.0</a>
D4en i fotografens ända finns naturligtvis under bogserlinan och därmed inte nyttigt att sticka upp huvudet där under bogsering, men under frälsarkransen på styrhytten finns en lucka till som går ner till maskin, men de två har säkert fri väg till varandra.
På bilden syns också hur stormkinds bogserkrokar var anordnade. Lite likt den på Harge, men med en stödskena under så inte kroken slår i kapptaket.
Sedan är ju bogserbåtar som isberg, man ser bara en tredjedel av dem över vatten resten hör till undervattenskroppen.
/Peter
Bygger Slötorp-Dåseberga Järnväg (SDJ) i H0 och H0n3.
Styr med Intellibox 1 och DCC och så småningom med TC. http://www.daaseberga.se/
patrikekman skrev:Fint bygge!
Sist jag skulle åka blev det inställt eftersom Herbert inte kunde gå ut. Har ingen koll på om det blev muddrat i våras eller inte.
Trist att det inte blev ngt med turen på Mjörn.
De hade lite evenemang i somras o när jag var på varvet så nämnde de att det blivit muddrat nu äntligen. Så nu verkar det klart. Hoppas du kan ta en tur i sommar istället. För övrigt mycket trevligt att se även på varvsområdet.
---------------------------------------
Medlem i MRW. http://www.mrw1.se
S Johansson skrev:En liten byggrapport:
Oj, vad S/s Herbert ser stor ut! Men längden är bara ungefär som Mg-loket i bakgrunden.
Jag försöker bygga någon timma varje dag på Herbert.
Ser fantastiskt fint ut, Stig!
Relingstöttorna blev ju väldigt bra ut, de längre stängerna i för o akter likaså. Ett kanonbygge som bär smyckestämpel!
Väldigt fint när vattnet speglar sig i aktern! Vera Modig kommer bli överförtjust!
---------------------------------------
Medlem i MRW. http://www.mrw1.se
Tips för träbyggen: Om man vill ha en träyta att bli helt slät, utan tillstymmelse till trätextur, så kräver det lite arbete.
Nu kan man ju i många fall vara ute efter att behålla strukturen, t.ex. om man bygger modeller av trähus, virkesstaplar, vagnsgolv eller träbåtar, men ibland vill han det motsatta, få fram en helt "död" slät yta på trä.
Erfarenheter från bygge av elbas med nitrocellullosapolerad kropp i ask: vissa träslag är i sig väldigt täta och jämna, med små porer. Poppel, lönn, björk och al har väldigt små porer och kräver mindre jobb. Lind har grövre porer men är rätt mjukt och lätt att bearbeta (för mjukt för musikinstrument för man slår märken i det på nolltid, men det finns en del som gillar tonen i lind). Furu har väldigt stora porer och är väldigt mjukt. Träslag med stora porer måste porfyllas om man ska ha en blank yta. Börja med att vattenslipa träbiten. Jag använde nåt som hette "Rustins grainfiller" vilket i princip är linolja med kaolin och lite pigment för att fylla porerna i askträet. Tror man skulle lyckas lika bra med snickerispackel egentligen, grainfiller var bara dyrt och inte nödvändigtvis bättre. Nu skulle jag använda en röd transparent lack på så jag var rätt noga med att träets ådring skulle synas...
När porfyllaren torkat, slipa helt slätt med 400 och 600-papper. Det kommer att finnas ojämnheter kvar med fingertopparna och ögonen upptäcker dem inte. Jag använde sedan nitrocellullosalack, ca 10 lager, lagda med 24 timmars mellanrum. När lacken torkat en vecka så sjunker den ihop och följer ojämnheterna i träet. Eftersom den är blank så ser man plötsligt ojämnheterna i ljusets reflektioner. Dags att slipa. 600 papper, till ytan är helt matt, så har man slipat ner till de djupaste "dalarna". Lägg på några nya lager. Efter nån vecka får man nya "nivåskillnader" i färgen men det blir mycket jämnare den här gången. Se till att vänta en vecka så att färgen hinner sjunka ihop och stabilisera sig innan man slipar och putsar upp ytan, annars får man "eftersjunkning". Har man 10-15 lager kan man putsa upp en yta som är blank som glas med 600-800-1200-2000 papper, det gjorde jag med basen. Inte nödvädigt på en modell kanska, om man inte vill efterlikna en nygjuten plastbåt.
Varför nitrocellullosalack? Därför att den torkar, den härdar inte. Man behöver inte mellanslipa mellan lagren, ett nytt lager löser upp den föregående lagret en aning så lagren "smälter ihop". Slöjddetaljer har nitrocellullosalack, jag TROR att Biltemas billigaste hobbysprayfärg är nitro också (kallas "lack av NC-typ"). Ernst P Färg i Göteborg har nitro i typiska möbelfärger (transparenta med toningar i olika bruna nyanser), och Gitarrdelar har med typiska gamla gitarrfärger, vilket är DuPonts gamla Ducote och Lucite billacker. Nä, tänk inte ens tanken, plast tål INTE nitrocellollusa.
Jag är inte säker på att poppel, al eller lönn behöver porfyllas innan lack eftersom de är så "täta" i sig, men de är tjurigare att jobba i än lind.
Lind = "basswood" på engelska. Det är vad Northeastern använder i sina träflak/profiler.
Jag vet inte vilket träslag jag använt till Herberts skrov, men hårt är det. Min far byggde fioler mm som pensionär och från honom har ärvt en del bra-att-ha virkesbitar.
Snickerispackel, tack för tipset! Jag har bara "impregnerat" skrovet med vit Hubrolfärg och putsat lite lätt med sandpapper efteråt. Ikväll har jag limmat ihop två träbänkar till Herbert och målat dem med en oljebaserad träbets. Sedan ska jag spruta på lite skyddande lack.
Beträffande bänkarna vill jag lägga till att jag fått hjälp av en vänlig MRW-are att fräsa ut delarna. Material: Björkfaner.
Är det lindträ månne? Det är väl båtbyggarnas klassiska trämaterial för skrovbyggen!
Den här sidan av fartyget hade jag inte tänkt visa...
Ja, det är möjligt att det är lindträ. Jag har dålig koll på mina ärvda träbitar. Hårt trä är det i alla fall. Det har gått riktigt bra att både tälja och borra i träbiten, som snart skall bli något som kanske liknar S/s Herbert i Alingsås.
Jag bor inte så långt från Derome trämuseum. Där finns sakkunskap. Under turistsäsong sågas där på gammalt vis med bl a ramsågar drivna av ångmaskiner, tändkulemotorer eller något annat. När sommaren närmar sig får jag väl ta med mig mina träbitar dit och kolla vad jag fått i arv. Museet är väl värt ett besök.
Det återstår lite puts, bättringsmålning, dekaler och lite annat. Men i dessa dagar måste man ju hinna sporta framför TVn också!
Men så vackert det blir, Stig!! Undersidan skäms inte för sig heller.. Helt plan o fin!
Att du kommit så långt redan?? Ser fantastiskt ut med tak, figurer, bänkar och alla härliga detaljer.
Uj uj uj.. Jag är mållös! Definitivt 6 bogsertampar av 5 möjiga.. Kan rapportera att träbiten jag fick av dig inte är fyrkantig längre... Men jag är många distansminuter efter..
---------------------------------------
Medlem i MRW. http://www.mrw1.se
S Johansson skrev:
Den här sidan av fartyget hade jag inte tänkt visa
Å vaffö inte dedå? Detta är väl av allt att döma en undersida, icke en....
Och som PF säger, ser ju mycket fin ut!
Låter ju annars som att han, PF har nåt att redovisa här....
S Johansson skrev:
Den här sidan av fartyget hade jag inte tänkt visa
Å vaffö inte dedå? Detta är väl av allt att döma en undersida, icke en....
Och som PF säger, ser ju mycket fin ut!
Låter ju annars som att han, PF har nåt att redovisa här....
Vilken sport är det då Stig, chi gong eller....?
Vilken sport, undrar Jogra. Chi gong? Never!
Det var länge sedan jag joggade, men jag lufsar i skogen om möjligt varje dag. Snö är tyvärr en bristvara på västkusten Jag har bara sopat lite puder på trappan en gång hittills i år. Så därför fick det idag bli Oxberg och Lahtis framför TVn.
Och så förstås S/s Herbert. Det återstår lite målning. Varken skrovets eller takets undersida är tänkta att synas. Därför har jag inte lagt ned något arbete på dem. Möjligen skulle jag kunna gör en antydan till en vattenlinje.
Idag har S/S Herbert lämnat varvet i matkällaren och anträtt leveransturen till hemmahamnen Gulmåla. Det finns alltid lite att fixa på ett fartyg, men nu får det lämna plats för något helt annat i källaren. Fler foto på Herbert kan komma på mötesspåret under rubriken "Min anläggning, Kattnosa Gulmåla Järnväg".
Lite om förebilden:
S/s Herbert byggdes 1904 av Eriksbergs varv som bogserbåt för Strands Ångsåg och Snickerifabrik i Nössemark. Fartyget såldes redan 1907 till Lennartsfors AB som pråm- och timmerdragare på Dalslands sjösystem. Sista bogsering skedde 1965. Efter div äventyr köptes S/S Herbert 1985 av Mjörns Ångbåtsförening i Alingsås. De har lagt ned ett stort arbete med att renovera fartyget som nu fungerar som utflyktsbåt sommartid på sjön Mjörn. För att komma under en bro i Alingsås har bl a hytten sänkts.
Det finns inga ritningar till S/S Herbert bevarade. Jag har bara varit ombord på fartyget en gång. Tillsammans med P Falk tog jag en del mått och foto, vilket kan tolkas som att ytterligare en modell av S/S Herbert byggs, men då i ursprungligt utseende?
Till mina sommarplaner hör att en afton vid Mjörn få göra en tur med fartyget.
![[JC_doubleup.gif]](./images/smilies/JC_doubleup.gif "Tummen upp"){kind=small}
[/url]
By Leif Jørgensen (Own work) <a href="
Detta är väl av allt att döma en undersida, icke en.... 
