Mötesspåret

Bygget av fd ÖSJ nr 54 fortsätter;



De fyra systervagnarna byggdes uppenbart tidigt efter förstatligandet om och fick träpanel, efter ytterligare få år blev vagnarna tjänstevagnar. Jag försöker därför efterlikna vagnarna direkt efter förstatligandet, alltså innan korgarna byggdes om.

/Ola

Nu dags för det roliga;



att få till detaljerna såsom broms- tak-och plattformsutrustningen.

/Ola

I samband med bygget av Sdu-vagnen byggs det oxså lämpliga laster till artikeln om militärtransporter. En första batch om lämpliga fordon på arbetsbordet, fler följer ....



/Ola

Vad är pbv 301-orna för modell?

Tack vare 3D-världen finns mycket tillgängligt, dock med skiftande kvalité. I detta fall är det en produkt som finns tillgänglig på Shapeways och jag kommer att försöka att i artikeln redovisa de olika producenternas lämpliga "laster".



Samtidigt blir det ett försök att visa vilka järnvägsvagnar som tillåter vilka militära laster.

/Ola

Inte många dagar kvar på 2016, får se om det blir någon vagn till klar i tid.

Bygget på Sdu vagnen fortgår;



Idag kom surrningsöglorna (?) på plats liksom fästena för "kilarna". Testade med två stridsvagnar på plats ...



/Ola

Dags att detaljers buffertbalken, men först en modifierad "TB-koppelhållare" från Rimbo Grande;



Sedan koppelimitation och vakumbromsslang...



Nu skall jag ta mig en funderare på hur jag skall efterlikna fästena för surrningsvajarna.

/Ola

Med mindre än 30 timmar kvar av 2016 är det lika bra att inse att årsproduktionen för 2016 stannar på 9 byggda modeller.



Målsättning var satt högre men som vanligt har flera andra aktiviteter kommit i mellan. Förutom all sport på tv:n, inte minst ett OS, har året präglats av våra Lödlördagar hos MMJK (där jag inte fått mycket lött!) och så flera artiklar till mj-tidskrifter.

Liksom de senaste åren har det endast blivit byggt normalspårsvagnar i skala HO, nämligen;
3 personvagnar
1 resgodsvagnar
2 postvagnar
3 täckta godsvagnar

Årsresultaten sedan jag blev pensionär blir då som följer;
2013, 17 färdigbyggda vagnar
2014, 13 färdigbyggda vagnar
2015, 8 färdigbyggda vagnar
2016, 9 färdigbyggda modeller

Av detta kan man notera ett trendbrott, om än litet. Nu vet jag vad mitt nyårslöfte skall bli ...

/Ola

Lihkströmsverken skrev:Årsresultaten sedan jag blev pensionär blir då som följer;2013, 17 färdigbyggda vagnar2014, 13 färdigbyggda vagnar2015, 8 färdigbyggda vagnar2016, 9 färdigbyggda modeller

Imponerande!

Kan det var en skottårseffekt 2016? Nästa år får du om inte en skottdag så väl en skottsekund extra 00:59:60 svensk normaltid den 1 januari 2017.

Gott Nytt År!
/Bengt

P.S.
Vad gäller nyårslöften så rekommenderar jag korpral Giftings löfte från 1894: "Kapten! Orsa kompani lovar ingenting bestämt."
[http://www.orsa.se/default.asp?PageID=1071]

Instämmer! Högklassiga modellbyggen med fullt fokus på att färdigställa dem fullt ut, det gillar jag!

,

47 vagnar som uttryck för en synnerligen god kulturgärning! Och du är hederlig nog att enbart ta med det du byggt FÄRDIGT också!

Imponerande arbete du gjort, Ola!
Bara att ta hatten o sätta på haklappen! Wow!

Statistik är kul? Gjorde ikväll en sammanställning från startläget 1 januari 2013 (min pension) och fram till dags datum. Detta visar på att jag har av 81 påbörjade modellbyggen fullföljt 35 och har därmed 46 ofullbordade kvar. Med en takt av 10+ modeller om året innebär detta fyra års byggen. Sedan startar jag minst fem nya varje år och vad som gömmer sig i form av etsplåtar i garderoben vågar jag inte räkna på. Känns lite som jag skall satsa på att leva ytterligare 100 år .....

Det gäller att vara optimist!

/Ola

Nytt år och nya modeller.

Trots att det finns hela 46 ofullbordade modeller som väntar på att bli klara så plockade jag fram en VVA plåt, "Öppna Godsvagnar", som innehåller en del vagnar jag behöver för att illustrera en artikel som skrivs. Att dessa vagnar dessutom är lättbyggda (?) underlättar beslutet att värma upp lödkolven.



Först ut är en NN1





Lättbyggd och välgenomtänkt byggsats.

/Ola

Här skall det parallellbyggas. Som vagn två från etslåten "Öppna Godsvagnar" ger jag mig på en bromsad SJ N1;



Särskilt roligt att bygga en sådan vagn då det var en av de vagnar som fanns på VVA allra första etsplåt tillbaka på tidigt (?) 80-tal.



På den tiden var dessa plåtar närmre att betrakta som "Scratch-Aid kits" men idag ingår (ingick) det mesta. Till exempel bockar man ihop korgen, tillverkar underredets tvärstag med etsadelängder som viks ihop enligt "dragspelsmetoden" och viker långbalkar mot att i den ursprungliga byggsatsen tvingades (?) köpa mässingsprofiler för dessa detaljer.



Något som dock är sig likt är att det kostar på att bygga modeller, smutsig blir man.



Efter en kort stunds bygge ser det ut så här.

/Ola

Heja Ola!
Hmm...måste komma igång med att löda lite mässing. Ett par VVA-plåtar finns väl i högen av "Massingsguld". Liksom de nödvändiga profilerna.
/Göran T

Lihkströmsverken skrev:Särskilt roligt att bygga en sådan vagn då det var en av de vagnar som fanns på VVA allra första etsplåt tillbaka på tidigt (?) 80-tal.
/Ola

Du kan ta bort frågetecknet, mitt minne säger 1984, (kanske hade den kommit redan-83). Då hade jag ännu inte råd att köpa någon, det blev först drygt 10 år senare. Håller med om "scratch aid kits", särskilt om man skulle använda alla delar och göra nya golv, för att kunna bygga fler vagnar.
Plåtarna som kom på 90-talet var mer lättbyggda, men krävde fortfarande komplettering med profiler. Jag misstänker att de första plåtarna var handritade, de senare ritade med Corel Draw.
Mats Björkelund beskriver tekniken ingående på WNJ:s hemsida. (http://www.wnj.se/ Arkiv-Underlev.-Västerås vagnagentur-Etsning) Väl genomtänkta och särskilt för de dataritade, perfekt passform (liksom Rydervalls motorvagnar) Måste jag hålla med om. Den medföljande sprängskissen är också värdefull vid montering.
De vagnar jag tyckt varit roligast att bygga var H3, DF5 och C4 (lejonburen). Hoppas nästa år ger mer byggtid, förra var katastrofalt.

Har för mig att alla VVA-plåtar var ritade i Corel Draw.
Skillnaden var bara att när de första ritades var inte konsekvenserna i etsningen helt utredda. Men lärdomarna av detta utnyttjades i senare utgåvor.

SA

Mycket troligt att du har rätt. De två första ritades av Per-Åke Blohm, Mats har beskrivit honom som den som lärde honom (Mats) om etskonstruktion. 1983 var väl få som kunde något om CAD-CAM, så han var väl pionjär.
Lite OT, P-Å:s son är duktig på en annan sorts tangenter. https://www.youtube.com/watch?v=J9b3ZZywQvg

NN1 vagnen går att bygga med kolskrov. Egentligen behöver jag NN1 vagnar till artikeln men en vagn för träkol är spännande, särskild en från sent 1800-tal.



Byggbeskrivningen föreslår att beslagen skall lödas på plats innan de två korgsidorna (sidor och gavlar) löds ihop, så det är bara att sätta igång.



Beslagen sitter i en ram på etsplåten och det gäller att identifiera hur alla dessa beslag skall sitta. Många är det men med hjälp av skissen i byggbeskrivningen och markeringar på etsplåten fungerar det.



Som sagt många beslag blir det och med nogran rengöring och förtenning av beslagens baksida gär det att få dit dom med hjälp av bra lödspets och mycket lödvatten. Oron över att något pyttelitet beslag skall flyga iväg är överhängande men inget allvarligt hände förrän det sista beslaget skulle på plats. Ytterligare ett offer till mattmonstret. Skulle jag önska mig något ytterligare av etsplåten (konstruktören) så skulle det vara en bifogad etsremsa med nitförband för att kunna tillverka ersättningsbeslag. Nu fick det bli att tillverka en egen ersättningsdetalj.



"Rengöring" med glasfiberpenna medför bonus att jag upptäcker om något beslag lötts dåligt fast samtidigt som överskottstenn tas bort.

Nu skall det hela upprepas med nästa vagnsida/gavel.

/Ola

Etslåten "Öppna Godsvagnar" möjliggör bygget av sex godsvagnar. Som tredje bygget väljer jag en NN3 med bromshytt;



Återigen ett betydligt enklare bygge än den NN3 som kom på 80-talet



Dessutom kunde modellen från 80-talet bara byggas som obromsad dito.

/Ola

Lihkströmsverken skrev:

Dessutom kunde modellen från 80-talet bara byggas som obromsad dito.

/Ola

Detta väcker en fundering, kan det lösas med dela från plåten "SJ+godis"? Jag sitter här i arla morgonstund lite för långt hemifrån för att kunna kolla.

Lite lött och några bilder på de tre nyligen påbörjade vagnsbyggena;



Nedan en obromsad N1 vagn;


Så en NN1 vagn som skall få kolskrov;


Och så till sist en NN3 som skall bli bromsad med bromshytt;






/Ola

Bromskuren väcker en gammal undring. Denna modellen med välvt tak förefaller ha varit vanligast, men det fanns även en med sluttande tak, jag hittar bland mina bilder NN4 29109. Vet du vad som styrde valet?

PeO skrev:Bromskuren väcker en gammal undring. Denna modellen med välvt tak förefaller ha varit vanligast, men det fanns även en med sluttande tak, jag hittar bland mina bilder NN4 29109. Vet du vad som styrde valet?

De vagnar som kunde förses med kolskrov hade istället sluttande "rakt" tak. Detta för att träkolen skulle falla ner i lastutrymmet och inte fastna intill väggen.

På din tidigare fråga om en NN3 från VVA plåt 1 kan förses med bromskur från "SJ+godis"; Ja, det finns 2 bromskurer med rundat tak på godisplåten.

PERL har ju även fortfarande dessa modeller i sitt sortiment för dem som inte har VVA-satserna.
Har för mig att han också har bromskur med sluttande tak i sitt tillbehörssortiment.

/Mats

På plåten finns väl också delar för äldre vagnar med enkelverkande broms. Lagergafflarna har ju en sinnrik lösning för bromsblock på båda sidor om hjulen, kan skymtas på en av bilderna.

I högen av påbörjade



återfinns tre NN1 vagnar. När jag nu ger mig på VVA etsplåt "Öppna godsvagnar" slinter dessa tre vagnar med i av bara (?) farten



Det lir lite av "paralellbygge" där den första nu fått lagergafflar och lagerboxar/fjäderpaket på plats.





Det kan bli flera öppna vagnar som byggs den närmsta tiden ...

/Ola

jag har fått kommentarer att det skulle vara svårt att montera stolphållare,



Nä, håller inte med. Konstruktionen av byggsatserna är välgenomtänkt och med lödvatten, lötenn 145 grader och en bra lödkolv är det inga problem. Tar bara lite tid ...

/Ola

Stolar, stolpar och åter stolpar. Monterar nu stolpar med stolpstöd på NN1 vagnar (VVA) men fastnar (?) avseende två detaljer. Hoppas få hjälp av någon som byggt dessa vagnar.

I byggbeskrivningen (SJ/SGGJ litt NN!/NNm) står;
"När alla stolparna är fastlödda kapas stolparna så att de jäms med stolpstödet på undersidan, och i överkant så att de blir 19,0 mm."
Det är formuleringen "så att de blir 19,0 mm" som förvillar mig, menas 19,0 mm stolpens längd eller stolpens längd över golvytan? Skule tro det förstnämnda men önskar få det bekräftat.

Dessa vagnar hade plats för fem stolpar per långsida men uppgifter om endast två eller tre per långsida förekommer. Att alla fem stolpstöd skall monteras är självklart men vilket antal stolpar per långsida är vanligast, fem, tre eller två?

/Ola

Stolpens hela längd, från topp till botten ska vara 19 mm. Inte höjd över golv.

För oss med bara två händer så är det erkänt pillrigt att löda fast stolpe och stolphållare. Tanken var därför att strunta i att vara så noggrann med läge och längd på stolpen när man löder utan justera det i efterhand.

När det gäller antal stolpar på vagnar och var de ska sitta (gäller även N3, NN3, Os m fl) så tror jag det var vanligare att det satt fem stolpar på sidorna men att det berodde på vad man lastat. Allt är tillåtet. Det kan vara rätt trevligt att ha ett gäng öppna vagnar där det är lite olika. Symmetridjävulen ska alltid motarbetas.

/Mats B

runhällen skrev:Det kan vara rätt trevligt att ha ett gäng öppna vagnar där det är lite olika. Symmetridjävulen ska alltid motarbetas.
/Mats B

Håller med,









de fyra NN1 vagnarna kommer att få olika utseenden och denna första får tre stolpar per långsida även om jag kommer att montera konsoller för de mellanliggande stolparna.

/Ola

För mig låter det som när man vill hitta en ensartad "SJ-röd" färg till godsvagnarna. Allt jag har sett och läst verkar entydigt peka på att någon sådan enhetlighet inte existerade. Så stolpar på N-vagnar - liksom stolpar på O-vagnar – bör rimligen också ha varierat en hel del.

Själv sitter jag och pillar med bromskurer till MHJ:s I-och O-vagnar, och upptäcker till min förvåning (jag har hittat ETT säger ett kort på en I-vagn med bromskur!) att de verkar ha varit centrerade, dessutom utanpå själva "lastskrovet".

Så det där med enhetliga standarder verkar vara en lömsk fallgrop ...

Men visst Johan, det var en standard - på varje verkstad ...
Att samma standard sedan skulle finns på fler än en verkstad däremot, nja .....

/Peter

På byggbordet står bland annat fyra VVA SJ NN1:or. De första två närmar sig målning på balkongen;





Årets första två byggen?

/Ola

H0n3 skrev:Men visst Johan, det var en standard - på varje verkstad ...
Att samma standard sedan skulle finns på fler än en verkstad däremot, nja .....

/Peter

Hmm... där ber jag att få framföra en annan åsikt. Framför allt rörstolpar på NN3 (och liknande) och senare O-vagnar var väldigt standardiserade....

SA

Svante Andersson skrev:

H0n3 skrev:Men visst Johan, det var en standard - på varje verkstad ...
Att samma standard sedan skulle finns på fler än en verkstad däremot, nja .....

/Peter

Hmm... där ber jag att få framföra en annan åsikt. Framför allt rörstolpar på NN3 (och liknande) och senare O-vagnar var väldigt standardiserade....

SA

Säkert så Svante, jag försökte bara vara lite raljant.

Just rörstolpar var väl artiklar som var lätta att hålla en standard på. Där är ju inte såå mycket att göra olika, lite olika längder kanske och möjligen olika surrningskringlor i toppen. Jag tänkte nog mer på andra saker som var placerar man bromsarhytter/bromsrattar, armaturer och sådana saker som bevisligen har haft olika placeringar beroende på var de kommit ifrån. Olika förvaltningaroch verkstäder hade en benägenhet att ha olika åsikter tycker jag mig ha märkt.

/Peter

På byggbordet står nu flera öppna godsvagnar med underrede m/1886;



Fem av de avbildade är littera NN1 medan den sjätte är en N1. Likaledes är fem vagnar av VVA produktion medan den sjätte, i detta fall en NN1, är av HNJ:verkstads produktion. Av de sex avbildade är en "gammal skåpmat" medan de fem övriga är i olika stadium av färdigställande.

/Ola

Beskylld, med viss rätt, att vara motvalls ger jag mig i kast med VVA N1 vagn. Mina byggarkamrater lovordar hjulupphängningen men jag vill helst, på gott och ont, bygga stela underreden. Primärt beror detta på att jag alltid haft svårt med att få dessa konstruktioner att fungera med, även om jag "slitsar" lagerboxarna, tänkt konstruktion. Därför blir det ett "stelt" chassie till N1 vagnen;



Eftersom jag önskar få underredet att få sitt typiska utseende från sidan väljer jag att bygga upp såväl lagergafflar som TB-koppel hållare (Rimbo Grande) med hjälp av "plåt" från diverselådan.

/Ola

Den öppna godsvagnen littera N1har visat sig vara en positiv och intressant vagnsbyggsats. Sedan tidigare har jag en modell under bygge av samma typ men ifrån VVA första etsplåt som kom redan 1985. Då, 1985, var modellen konstruerad för att bli en obromsad vagn och det var upp till byggaren att skaffa diverse profiler och liknande. Mest besvärande (?) var då att trästolparna skulle filas ut en och en och fjäderpaket/lagerboxar var ett problem, intill dess plastgjutna dito togs fram i samarbete mellan UGJ och VVA.

Så återkom modellen i etsplåten "Öppna godsvagnar" för ett antal år sedan och här ser man direkt hur konstruktionen utvecklas. Nu kan vagnen byggas bromsad eller obromsad, balkarna ingår i etsplåten liksom stolparna. Dessa skall vikas, dragspel, vilket såväl förenklar som snabbar upp bygget. Nu senast när jag lödde bromsutrustningen på plats imponerades jag av konstruktionen - genialt!





Bara att beklaga att satsen "Öppna godsvagnar" inte finns kvar - öppna äldre godsvagnar kan man inte få för många av.

/Ola

Bromsarsätet på plats;





/Ola

När VVA första etsplåt (-ar) dök upp kunde det därifrån byggas, förutom en personvagn, tre generationers godsvagnar. Dels var det varianter på en Säröbanegodsvagn, dels en N1 och så varianter på Nn3 vagnar (NN3, N3 och Os). Gissa om det byggdes vagnar ....

Det var dock en varianter som inte då lockade i samma utsträckning nämligen N1. Anledningen till detta var främst att det krävdes en mängd mässingsprofiler men inte minst att stolparna skulle filas ut ur en profil var och en (8 stycken), detta samtidigt som stolphållarna gav ett komplicerat intryck ...

Nåväl, med denna nyutgåva (?) av N1 vagnen var det dags att ge sig i kast med just stolpar och stolphållare/konsoller. Att löda ihop en stolpe gick snabbt med så var det det där med stolphållaren/konsollen. Första försöket misslyckade fullständigt. Trots att stolphållaren skulle vikas ihop av en etsad detalj lyckades, eller snarare misslyckades jag med jobbet. Stolphållaren är numera i tre delar ....

Grämde mig en hel kväll och funderade på hur jag skulle gå vidare. Etsplåten innehöll åtta stolphållare, exakt det antal som vagnen skall ha. Var det möjligt att fila ut en motsvarande? Plötsligt slog det mig! Hur såg etsplåten från 1983 ut? Jovisst, detaljen, stolphållaren, var identisk och dessutom fanns det "extra", problemet löst!



Nytt försök och en stolpe med nedre stolphållare på plats. Nu gäller det att "snygga till" och så få dit sju till - kul vagn att bygga!

/Ola

Det är alltid väldigt roligt att se att någon faktiskt bygger VVA-byggsatser och inte låter dem bli liggande i byrålådan (eller säljer dem på Tradera till fantasipriser...). Och bra blir det ju också.

Tråkigt med borttappade/förstörda detaljer men problemet för en konstruktör är ju att veta vilka delar som eventuellt ska dubbleras eftersom man inte vet vilka som kommer att tappas bort eller förstöras. Och jag har också legat på golvet och letat mm-stora delar från andras byggsatser, om det kan glädja.

/Mats B

runhällen skrev:... problemet för en konstruktör är ju att veta vilka delar som eventuellt ska dubbleras eftersom man inte vet vilka som kommer att tappas bort eller förstöras.

Helt rätt, där fyllde en plåt som "SJ + Godis" en bra funktion. Skulle jag få önska mig något så skulle det vara att någon (?) tog fram en "godisplåt" med diverse detaljer som (etsade) fjäderpaket/lagerboxar, (trä-) stolpar och vagnsgolv i "metervara" (såväl tvär- som längsgående plank) och så diverse stolpkonsoler för olika (äldre) stolpvagnar. Med dessa detaljer skulle "garderobsförrådet" av obyggda modeller drastiskt minskas liksom möjlighet till egna byggprojekt. Att önska är ju tillåtet.

Så till den spännande N1 vagnen. Stolpar och yttre konsoler på plats, nu återstår att få bromsutrustningen komplett, inre konsoler samt koppel med tillbehör.









Nu drar det ihop sig till den andra delen av mj-hobbyn, att ta reda på märkning och målning. I och med att jag valt bromssätet har jag förmodligen målat (?) in mig i vagnstypens äldsta historia. Dessutom gäller det att hitta ett lämpligt vagnsnummer som är just en vagn med bromssäte och så var det det här med märkning, skyltar eller målad text? Dags att plocka fram litteraturen ...

/Ola

Förutom ett antal (?) vagnar från "Öppna Godsvagnar" har jag fått blodad tand och plockat fram tre, redan i mitten av 80-talet, påbörjade VVA vagnar.





Ett eventuellt färdigställande av en N1, en NN3 och en N3 skulle innebära att tre 33 åriga byggen kanske snart kan anses avslutade.

/Ola

N1 2127 var garanterat utrustad med bromsarsäte enligt den här bilden (som ursprungligen kom från Jvm i Gävle).



Fast då måste man väl nästan bygga kranen också. Lär finnas som icke-publicerad byggsats från en oss närstående firma.

/Mats B

Det byggs på många VVA vagnar just nu. Dessa nio vagnar kanske kan bli färdigbyggda under 2017;



/Ola

Bygget av stolpvagnar fortsätter;



Just montering av stolpstöd av olika varianter brukar vara begränsande men här fungerar det enkelt tack vara etskonstruktionen;



Dessutom byggs det vidare på NN1:an som skall få kolskrov;





Samtidigt passade jag på att ta en bild på "nya påbörjade modeller", sju till blev det;



/Ola

Mot bättre vetande sattes lödkolven i två nya öppna godsvagnar ikväll trots att högen ofullbordade är hög;



Nu handlar det om en littera Os och en littera Or



Dessutom gjorde jag ett oväntat fynd igår när jag letade efter en etsplåt som skulle bli ett Börringe-Östratorp lok. Det visade sig att på samma plats låg en etsplåt till en Da. Nu handlar det inte om ett ellok utan ångloket från 1870-talet. Den nyfikne ser en bild på ett byggt lok i Heikefelts bok "Svenska modelltåg i skala 1;87 1941-2001". Tror inte jag sett något byggt lok från etsplåten förutom det som visas där på bild.



Etsplåten är en "Jan-Erik Nilsson" från 1990 och troligen näst intill obyggbar men tidiga SJ-ånglok är sällsynta.

/Ola

Jag följer produktionen i Likströmsverken med stort intresse. Skulle jag bygga någon av dessa modeller så finns det ju mycket värdefull information att hitta här. Men hur kan du bygga flera modeller parallellt och ändå hålla koll på alla delar? Imponerande!
1800-talslok i byggsats är en bristvara. Da-loket kräver mycket bearbetning med både såg, fil o d innan lödningen kan påbörjas.
Som inspiration ska jag visa ett sådant lok byggt för många år sedan. Det fungerar utmärkt men nu har det stått still länge och som synes blivit dammigt med åren. Jag vill inte säga vem som byggt det. Det är inte jag!

Intressant att se vad som döljer sig i den Ahlströmska kökkenmöddingen, men mest av historiska skäl. Det var så här byggsatser kunde se ut för 20-30-40 år sedan, innan datorernas intåg. Att ge sig på och försöka få den här plåten till färdig modell bedömer jag som bara aningen lättare än att bygga från scratch. Hur korrekt är den för det första?

/Mats B