är det inte det man ser på ritningen du har....streckade linjernaJohan skrev Jag förstod på Traveller att det har med ångvärme att göra (?), men hur ser eländet ut i detalj? Hade onekligen varit intressant att ha en ritning som förklarar!
) undrar jag mycket över. Finns det någon som kan berätta om förebilden???Traveller skrev:Grønne, ja:Johan Molin skrev:Kungslinjen 1923
NB för övrigt att MITROPA-vagnarna vid denna tid fortfarande var GRÖNA. Den klassiska BORDEAUX-RÖDA färgen introducerades 1927/28 liksom det berömda emblemet med örnen och hjulet.
Fleischmanns modell Mitropa 2023 (til venstre ) er helt korrekt for Berlin/Hamburg - København: forbildet er en av vognene som ble satt inn i denne trafikken midt på 1920-tallet, selv om modellen er feilmerket Sassnitz-Basel (!). Märklins Mitropa 0162 (til høyre ) er en vogn fra det tidligere keisertoget til Wilhelm II, som ble avgitt til driften i 1920. En vogn fra keisertoget ble faktisk brukt i København-trafikken, men dessverre ikke akkurat denne. Men akkurat det er det vel bare undertegnede som legger merke til?
Mvh Traveller
[Mer om anlegget mitt kan man lese her: http://www.stummiforum.de/viewtopic.php?f=64&t=97619]
Tegningen viser gasstanker, og til gassbelysning hører et stort rørleggerarbeide som jeg ikke vet noen ting om!Johan Molin skrev:Tyvärr hjälper ritningen föga till att begripliggöra hur det såg ut (bilden jag visar är en kraftigt uppförstorad bild, den är alltså i betydligt större skala än 1:87!)
) og innpakket i seilduk som er malt. Med jevne mellomrom henger det "potter" som brukes til å skille ut kondensvann i systemet. NSB brukte systemet Vapeur, som har noen flate "potter", men det finnes også andre typer. Bildet under viser både rør og "potter" på en museumsvogn:
F-n vad snygg - utlöser vill-ha-reflexen! Men de rullade säkert inte genom Padborg i detta utförande då mot slutet av 1950-talet ...Johan Molin skrev:För att själv hoppa runt lite bland ämnena: Denna vagn hittade jag när jag sökte historik om MITROPA:
Förmodligen så var det en modell som kom in i Märklins sortiment i samband med att de köpte upp Trix, den händelsen var ju ett rejält fall framåt för Gebrüderna i Göppingen - som ju dittills väl mest gjort sig kända som tillverkare av plåtleksakståg (nu svor jag väl som gammal Märklinist i kyrkan ...Johan Molin skrev:... (jättevacker även fast det är Märklin ...
) Puh ...Tegningen viser gasstanker, og til gassbelysning hører et stort rørleggerarbeide som jeg ikke vet noen ting om!
Men Mats Björkelund vet en del. Han skrev en artikel i en av Krister Brandts böcker för 20 år sedan.Traveller skrev: Tegningen viser gasstanker, og til gassbelysning hører et stort rørleggerarbeide som jeg ikke vet noen ting om!
Mvh Traveller
Men hur ska det här gå, modellverkstan är väl igenbommad för i år då balkong-säsongen väl är över tycker jag det verkar som!?! Idag känner man igen Skåne igen - 15 grader (plus förstås, tro inget annat) och ideliga regnskurar där dropparna "faller" (hamras är nog ett mer adekvat uttryck) i 45 graders vinkel mot marken. Sydväst och död katt på gäller om man ska sticka näsan utanför dörren ...Johan Molin skrev:... Det gäller bara att hitta någon form av tunn metalltråd då ...
...
Ångvärmeledningarna verkar då vara ett mer gäckande kapitel.
...
Det här artar sig till att bli hur kul som helst!
Du får väl gå i pension, så du får en anledning att glasa in balkongen och skapa en pensionärskuvös!Johan Molin skrev:Ett viktigt projekt redan nu akut är att försöka skruva upp en infravärmare! Däremot räcker inte kassakistan f n till en bra markis också
Jahadu, hon har skickat "kärleksbrev" till dig med förstår jag!?! Men mitt var nog rätt så modest (är väl så när man är en obetydlig person ...).Johan Molin skrev:(Anderssonskans Magdalena vill ha en försvarlig hacka i år ...).
Vi håller tummarna, men i morgon verkar i alla fall inte SMHI tro på det ...Johan Molin skrev:Men jag räknar med att det kan bli soliga fredagar framöver när jag är ledig ...
Utmärkt! – Men lite skämmigt då jag faktiskt har boken själv ...ford1929 skrev:kan detta vara till någon hjälp ang värmesystemet
http://runeberg.org/sj1931/2/0527.html
Roger(Forden)
äää man kan ju inte hålla allt i "hårdisken"Johan Molin skrev:Utmärkt! – Men lite skämmigt då jag faktiskt har boken själv ...ford1929 skrev:kan detta vara till någon hjälp ang värmesystemet
http://runeberg.org/sj1931/2/0527.html
Roger(Forden)
Det verkar som att the Doc har slagit till igen!Traveller skrev:Er du sikker på DSB Au til Oslo i 1930? Det hadde vært spenneende, men vognene ble først levert i 1932 ...
Føyer til et par bilder som viser innredningen:Traveller skrev:Er du streng eller pragmatisk?PeO skrev:Har du några tips, för att få korrekt utseende?Traveller skrev:
Roco fusket ganske mye når de laget formene for disse vognene; bl.a. er vinduene og taket feil. Enkelt sagt kan man si at Roco laget to vognkasser og to tak som kunne kombineres fritt til fire ulike modeller av sitte- og sovevogner. Sittevognen er meget bra mens soveveognen er mindre bra.
Først om forbildt: Vognene av type ACo1b (modellen) er ombygget fra vogner av type Ao1a (Roco-sovevognene med lanterninetak er av type Ao1a) under andre halvdel av 1930-tallet, da NSB hadde anskaffet for mange vogner med kun 1/2 kl. soveplasser og endret noen av disse til kombinerte vogner der det var tre køyer i halvparten av kupéene. Størrelsen på kupéene ble ikke endret, så det var ganske god plass på 3 kl.. Eksteriøret ble heller ikke endret ut over at vognen fikk nytt, hvelvet tak.
Forbildet (både Ao1a og ACo1b) har mindre vinduer på kupésiden og større på korridorsiden. Rocos sovevogner er like på hver side og nærmest et minste felles multiplum av gang og kupéside. Her er et bilde av gangsiden på vogn Ao1a 602 (Kockums 1921):
Her er kupésiden på ACo1b 207 (Rocos forbilde):
I tredje klasse sovevogner skulle man stable køyene tre i høyden. For å skaffe nok plass til overkøyen fikk sovevognene en høyere hvelving på taket enn vanlige sittevogner. Rocos runde tak er et vanlig sittevogntak og dermed for lavt. Det mangler også en hel del detaljer som ventilatorer og dekslene over vanntankene (som er store i en sovevogn, se bilde av vogn 207). Heldigvis kan det skaffes nye tak støpt i resin til Rocos sovevogner fra norske Messingmodeller: http://www.messingmodeller.no/produkt/s ... egodsvogn/.
Jeg er en pragmatisk sjel og kommer til å nøye meg med å bytte tak på min sovevogn.
Mvh Traveller
Efter att för ett par år sedan ställt frågan på några Norska mj- och järnvägsforum om just gardiner i Norska sovvagnar, utan att få svar, kom så här i tråden "svaret". Uppenbart handlar det om "rullgardiner" i såväl korridor som i kupéer.Traveller skrev:
Føyer til et par bilder som viser innredningen:
I sidegangen var det polert mørkt tre
Sovekupéer 1/2 kl. hadde blålilla sofa- og veggbetrekk i ulltøy med gyldengult mønster og polert listverk
Mvh Traveller
Som andra vagnen smal tysk resgodsvagn Pw4ü där man kan se bågformen av den upphöjda takdelen över konduktörskupén. Tredje vagnen en postvagn SJ Do2 eller DRG Post4ü med nummer i serien 2704-2706. De fyra närmsta vagnarna är Co8a-vagnar. De två närmsta har elektrisk generatorbelysning och saknar därmed gaslampstoppar. Men man ser alla luftsugare av Groves modell. I vagnändarna ser man en extra luftsugare över korridoren och de visar att de två sista vagnarna är olika vända vilket inte var regelrätt. De lägre platsnumren skulle vara i vagnens södra ände.
De två första Co8:orna har gasbelysning och många gaslampstoppar. Men den första har en Dalénblandare på taket och den andra har alltså Pintsch-belysning då blandaren saknas.
M a o är det vi ser, bortifrån och hitåt:Närmast kameran en Bo4 och bortanför den, med den osande skorstenen, en ABo3 restaurantvagn utan gasbelysning. Bredvid skorstenen den öppna ventilationsluckan och hitom på taket drivanorningarna till matsalens takfläktar.
Jag får försöka lyfta tillbaka hakan, den ramlade i golvet. Här kom det svar som hette duga. Jag är inte mer pedant än att jag tänkte få till något look-a-like. Det här ska samlas till faktabanken, tills den dag kommer attt det blir tid över till projektet.
Johan Molin skrev:I letande efter ny bildinformation råkade jag stöta på denna bild:
Hur var det nu, klagandet på att Heljans 30-talsvagnar inte tillverkades med vulstbälgar och därför inte passade in i modernare tåg?
Från november 1965 ...
Närmare bestämt november 1965. Men det är rätt, kommer vi fram till 1970-tal så blir det en del kitsmashing som krävs ...Johnny skrev:Johan Molin skrev:I letande efter ny bildinformation råkade jag stöta på denna bild:
...
Förebilderna till Heljans 30-talsvagnar hade dragspelsbälgar fram till 1970-71, men de var i trafik till slutet av 1980-talet. Heljans 30-talsvagnar passar inte i tåg efter 1971. Bilden visar två 60-talsvagnar från ca 1967-69...
![[JC_doubledown.gif]](./images/smilies/JC_doubledown.gif "Tummen ner"){kind=small}
Johan även om jag nu inte är så (ännu) intresserad av trafik mellan Sverige o övriga länder,,,vilka tågsammansättningar som funnits mm,,,såJohan skrev Sedan hör det ju till denna typ av tråd att man måste munhuggas helt utan prestigeförtecken för att försöka nå något närmevärde till sanningen (vilken torde bli svår att nå hursomhelst. Det finns ju redan belackare som kallat denna tråd för "spekulationer"). Och då börjar jag fundera lite på "gardinfrågan".
![[JC_doubleup.gif]](./images/smilies/JC_doubleup.gif "Tummen upp"){kind=small}
...man blir ju inte dummare för det..Men Fårrden, du har ju inte så långt till en annan gräns mellan två länder med tågtrafik över - Sverige-Finland uppe i Tornedalen. Och där blir det ju ännu mer spännande med olika spårvidder, jag har sett någon bild på en sträckning över gränsen (en bro över Torne älv om jag minns rätt) med "treräls" (och nu menar jag inte "kuggstänger" mitt emellan rälerna) - det vore väl en kul utmaning att avbilda i modell!?!ford1929 skrev:... även om jag nu inte är så (ännu) intresserad av trafik mellan Sverige o övriga länder,,,
Kanske vore något för mig i alla fall, har hört att Märklins tolkning av spårvidden i skala H0 skiljer sig med 0,93 mm från övriga fabrikanters - vilket kan ge problem med urspårningar fr a i växlar. Men det hjälper ju ändå inte er tvårälsare, ni måste ju byta till siolerade hjulaxlar ändå om ni vill korsa die Göppinger Mauer i jakten på eftertraktade modeller (av t ex internationella sovevogne) ...Johan Molin skrev:Vilket ju bums får en att undra om någon försökt sig på att bygga en fungerande spårviddsjusterare i modell?
Ja... hur skulle man ha gjort annars? Ställa in all trafik tills man byggt om och nylevererat så att alla trafikvagnar kunde ha vulstbälgar?Johan Molin skrev:I letande efter ny bildinformation råkade jag stöta på denna bild:
Från november 1965 ...
Men den bron har inte treräls, utan fyrräls. Det skiljer för lite mellan spårvidderna.Mölle-Mats skrev:Men Fårrden, du har ju inte så långt till en annan gräns mellan två länder med tågtrafik över - Sverige-Finland uppe i Tornedalen. Och där blir det ju ännu mer spännande med olika spårvidder, jag har sett någon bild på en sträckning över gränsen (en bro över Torne älv om jag minns rätt) med "treräls" (och nu menar jag inte "kuggstänger" mitt emellan rälerna) - det vore väl en kul utmaning att avbilda i modell!?!ford1929 skrev:... även om jag nu inte är så (ännu) intresserad av trafik mellan Sverige o övriga länder,,,
Fotografiet er tatt av en innleid fotograf på oppdrag av NSB, så vognen er nok spesielt preparert for fotografering. Bildet er litt utydelig, men det virker som om kupéne er oppredd/sengen oppslått, men rullgardinene er ikke trukket ned (som de normalt blir når kupéen er redd for natten).Johan Molin skrev:
Frågan är vad vi ser. Är inte här sidogardiner också? Det kan väl knappast vara folk som hängt sina kläder i fönstret?
Jeg tviler sterkt på at det var Schurzenwagen. Disse ble levert fra 1939 og de få vognene man hadde til disposisjon det året var ifølge litteraturen (Meinhold Zugbildung etc.) forbeholdt Berlin - München. Det har sannsynligvis vært sveisede vogner bygget fra 1937 (tilsvarende Verwendungsgruppe 34). Det er dessuten disse vognenes arkitektur ACo2c-vognene speiler, og man må vel formode at noen har snakket sammen?Johan Molin skrev:MITROPA
/.../
Kan det månne ha varit modernare schürzenwagen av ungefär samma standard som ACo1c-vagnen, eller? Och gick svenska sovvagnar alternerande med Mitropavagnar till Oslo respektive Stockholm, eller gick båda två i samma tåg? Slutligen vore ju ett litet bildbevis synnerligen trevligt!
) upptäcker man alltid att det finns mer man kan göra. Nu har dock dekalering, färjekrokar, bromsslangar, koppelimitationer och destinationsskyltar kommit på plats. 
