Ska man ha Tillig?

[CvonWow]

Hej!

Till vår anläggning så undrar jag vilken räls som kan tänkas bli bäst för att efterlikna Svenskt 1800-tal?
Blir lite förvirrad av alla olika som finns os Tillig tex, blir inte klok på hur jag vet att jag får räls med trä-slipers, det står bara ibland?

Ursäkta mina korkade frågor.

Allt gott
Calle

[tuff-tuff]

Tillig Elite ser faktiskt lite modernt ut.
Men kan simulera från förra sekelskiftet om du lägger sand som ballast på spåret.

[Johan Molin]

Jag vet inte, jag har hört rykten om att Tilligs växlar inte är helt tillförlitliga. Kan inte nu minnas exakt vad det gällde.

Jag har en storvulen plan att lägga om all "normalspårsräls" med Peco Code 70, där jag skär loss förbindelser mellan alla slipers och manuellt ökar slipersavstånden till vad som rimligen gällde på min lilla skrangliga bana. En liten sektion har jag gjort färdig men inte placerat ut ännu. Ska visa den när det väl blir så dags.

[d680ae]

Tillig Elite ser faktiskt lite modernt ut.
...

Vill man ha ett mycket tidstroget utseende på sitt spår får man nog ungefär samma problem vilket fabrikat av färdigtillverkat spår man än väljer.
Lösningen bör i så fall vara att man handlägger spår med räler i code 70.
Det är egentligen rätt mycket detaljer man behöver ha koll på för att få spåret realistiskt.
På sent 1800-tal fram till åtminstone första världskriget var spåret normalt sett spikat utan underläggsplattor. Största rälsprofil var då modell 1896 med metervikt 40,5 kg och profilhöjd 133 mm ("code 60"). Räler levererades i några olika längder som t.ex. 10, 12 och 15 m och med utgångspunkt från dessa längder fanns ett antal varianter på slipersfördelning per rälslängd som gav en slipersdelning på mellan 630 och 770 mm med vissa väl synliga avvikelser vid skarvarna. Även om man av praktiska skäl i modell vill lägga längre räler är det ju inget som hindrar att man med slipersförtätningar och skarvjärnsatrapper simulerar skalenliga rälslängder.
Sedan fanns regler om när och hur man förstärkte rälsbefästningen med dubbelspikning och klotsning även i hårt trafikerat huvudspår på den tiden.
När man sedan kommer till avvikande spår får man också hålla tungan rätt i växeln. Man behöver rätt korta växlar (1:9) då vid SJ inte fanns längre tungor än 6 m. Dessutom får man akta sig för tunganordningar som saknar tungfäste. Hos SJ talas inte om några modernare alternativ även om man åtminstone 1915 kände till utländska tillämpningar med långa fjädrande tungor. Korsningar fanns av både stålgjuten modell och av räler.

[perjan]

Jag vet inte, jag har hört rykten om att Tilligs växlar inte är helt tillförlitliga. Kan inte nu minnas exakt vad det gällde.

Jag har en storvulen plan att lägga om all "normalspårsräls" med Peco Code 70, där jag skär loss förbindelser mellan alla slipers och manuellt ökar slipersavstånden till vad som rimligen gällde på min lilla skrangliga bana. En liten sektion har jag gjort färdig men inte placerat ut ännu. Ska visa den när det väl blir så dags.

"Ryktet" om Tilligs växlar är besannat.
Jag köpte 6 st nya växlar var av 2 st var felaktiga. Växeltungorna hade lossnat från växelföraren.
Den lilla piggen i änden på växeltungan går lätt av. Konstruktionen är inte bra och piggens utseende varierar mellan växelindivider.

Luleå Hobby som levererade skickade omgående 2 st nya växlar och några växeltungor i reserv
efter ett telefonsamtal.

[Beeblebrox]

Jag vet inte, jag har hört rykten om att Tilligs växlar inte är helt tillförlitliga. Kan inte nu minnas exakt vad det gällde.

Jag har en storvulen plan att lägga om all "normalspårsräls" med Peco Code 70, där jag skär loss förbindelser mellan alla slipers och manuellt ökar slipersavstånden till vad som rimligen gällde på min lilla skrangliga bana. En liten sektion har jag gjort färdig men inte placerat ut ännu. Ska visa den när det väl blir så dags.

"Ryktet" om Tilligs växlar är besannat.
Jag köpte 6 st nya växlar var av 2 st var felaktiga. Växeltungorna hade lossnat från växelföraren.
Den lilla piggen i änden på växeltungan går lätt av. Konstruktionen är inte bra och piggens utseende varierar mellan växelindivider.

Luleå Hobby som levererade skickade omgående 2 st nya växlar och några växeltungor i reserv
efter ett telefonsamtal.

Då måste detta vara ett nytt fenomen. Vi har kört med Tillig på klubben i snart 20 år och min erfarenhet är att Peco C100 krånglade mer. Vi har haft några växlar som gått sönder. Dock har det oftast handlat om ovarsamt hanterande. Ett exempel är om man tvättar spåret med trasa måste det göras med växeltungorna, inte mot. Det senare gör att det hakar lätt i och man sliter sönder växeltungan.

[perjan]

Jag vet inte, jag har hört rykten om att Tilligs växlar inte är helt tillförlitliga. Kan inte nu minnas exakt vad det gällde.

Jag har en storvulen plan att lägga om all "normalspårsräls" med Peco Code 70, där jag skär loss förbindelser mellan alla slipers och manuellt ökar slipersavstånden till vad som rimligen gällde på min lilla skrangliga bana. En liten sektion har jag gjort färdig men inte placerat ut ännu. Ska visa den när det väl blir så dags.

"Ryktet" om Tilligs växlar är besannat.
Jag köpte 6 st nya växlar var av 2 st var felaktiga. Växeltungorna hade lossnat från växelföraren.
Den lilla piggen i änden på växeltungan går lätt av. Konstruktionen är inte bra och piggens utseende varierar mellan växelindivider.

Luleå Hobby som levererade skickade omgående 2 st nya växlar och några växeltungor i reserv
efter ett telefonsamtal.

Då måste detta vara ett nytt fenomen. Vi har kört med Tillig på klubben i snart 20 år och min erfarenhet är att Peco C100 krånglade mer. Vi har haft några växlar som gått sönder. Dock har det oftast handlat om ovarsamt hanterande. Ett exempel är om man tvättar spåret med trasa måste det göras med växeltungorna, inte mot. Det senare gör att det hakar lätt i och man sliter sönder växeltungan.

Att växlarna inte tål en felaktig hantering vid rengöring förstår jag väl och att "man sliter sönder växeltungan".
Mina nyinköpta växlar kom i obruten förpackning. Lätt att se att denna hake/pigg som sitter i ett hål i växelföraren är dålig.
Möjligen är det så att de växlar ni har i klubben är av en tidigare serie och detta är "ett nytt fenomen"

Googla på "Tillig Weichen probleme" så framstår problemet klart på tyska forum.

[CvonWow]

Här har jag ritat 1855 års modell och tänkte skära ut detta och sen spika code 55 utan bottenplatta.
Jag valde code 55 efter en graf som pekade på den som mest trovärdig modell till verkligheten om man tittade på någon slags medeltal, men även code 70 beroende på årtal fanns i tanken.
Det kommer bli klossat, men måste studera det närmre när det ska göras. Det syns dock tydligt på flera bilder från stationen att det är klossat.

Stationen byggdes 1861-3 så den modellen jag valt torde vara trolig till det första spåren.
Men till det modernare spåren längre från stationen kommer slipers att ligga annorlunda dvs dubbla slipers vid skarven på räler om 10m i verkligheten.
Gnesta är en knytpunkt och en viktig station, vilket gjorde att det ändrades hela tiden, tex så har jag ritning från 1881, men bilder bara något år senare, visar att det inte längre är fyra sidospår utan fem och utgående spår söderut går snabbt från ett till fyra.
Även om jag vill bygga 1890 för att få med en del intressanta vagnar och lok så kommer jag inte lägga fyra utgående spår för det gör att jag missar möjligheten till att få med ett litet lokstall och ett vackert vattentorn som togs bort för att kunna dra fler spår. Om jag ville ha med det nya så skulle hela modellen bli 6,6m vilket skulle vara maffigt men helt vansinnigt just nu. Så det får bli en kompromiss för att ändå få ha kvar en del intressanta byggnader till ett okej format.

Tack alla för er inputt. det uppskattas.

[d680ae]

...

Här har jag ritat 1855 års modell och tänkte skära ut detta och sen spika code 55 utan bottenplatta.
Jag valde code 55 efter en graf som pekade på den som mest trovärdig modell till verkligheten om man tittade på någon slags medeltal, men även code 70 beroende på årtal fanns i tanken.
Det kommer bli klossat, men måste studera det närmre när det ska göras. Det syns dock tydligt på flera bilder från stationen att det är klossat.

...

SJ Banlära 1:a bandet från 1915 ger en hel del information om hur spårbyggnader såg ut. Rälsmodell 1855 var ju synnerligen klen med en metervikt på 31 kg och en profilhöjd på bara 108 mm ("code 48") och kan ju ha legat kvar något decennium från byggnadsåren, men i tågspår bör den väl ha bytts ut rätt snart. Växlar av det ursprungliga utförande som lades in vid bygget kan nog ha bytts ut lika snart, om inte förr. Banläran har inte med någon nämnvärd dokumentation om deras beskaffenhet, utan börjar beskriva växelmodeller inte äldre än 1891 års. För äldre modeller omtalas bara tungornas längder som 3,7-4,5 m.
När och hur dubbelspikning, klotsning och anordning av skarvar utfördes framgår av beskrivningar på sidorna 315ff.

Om man väljer att lägga så klen räl som code 55 med spikbefästning får man också noga överväga med vilka hjulprofilstandarder den rullande materielen kan få vara utrustad. NEM-hjul med flänshöjder upp mot den övre toleransgränsen blir rätt säkert problem. Det kan också leda till att man måste tänka till på vilka krav på utbalanserade och fjädrande hjulupphängningar som måste till för att upprätthålla urspåringssäkerhet.
Men det kan ju bli rasande snyggt och pittoreskt, så tuta och kör!

P.S. Inte bottenplattor under rälerna, utan underläggsplattor. Bottenplattorna dyker i stället upp i växlarna som underlag för korsning med vingräler. D.S.

[Roberto]

PÅ MJF Rälsbiten har vi code 83 vilket gör det svårt att använda konverterade Märklin-lok då flänsarna behöver filas ner, mycket arbete, puh
Hade hellre sett code 100